Fasaden är husets regnrock! Utan en väl

fungerade fasad står ditt hus inför stora problem.

När det gäller tegelfasader kommer hela vår yrkeserfarenhet till sin rätt. Vi har exempel på många lyckade renoveringar av fasader. Både av flerfamiljshus, kulturfastigheter samt villor. En utmaning som är aktuell just nu är förankringen och om fogning av tegelfasader i hus från 50- och 70-talet. Tveka inte att kontakta oss för ytterligare information.

 

Läs gärna mer ingående om fasadrenovering här under.

Att renovera en fasad kan innebära mycket. Allt från att bättra fog, till en total renovering

I samband med din fasadrenovering kanske dina övriga detaljer behöver målas eller kanske fönsterna behöver bytas.

Alt mer Fastigheter välj att hydrofobera deras tegelfasad.Hydrofobering är ett fint ord för att behandla ett material med ett vattenavvisande skikt, men utan att de porer materialet har sätts igen.Det handla om att stärka en fasads yta mot väder, vatten och vind, så att dess skyddande  funktion förstärks eller bättras

 

Alltså... varför inte begära en kostnadsfri offert på ett litet eller stort jobb från oss

500f73525f4f0.preview-620.jpg


Information om tegelfasader.

Tegelfasader på många flerfamiljshus runt om i landet är i akut behov av renovering. Fasaderna riskerar att rasa utan förvarning. Orsaken är brister i funktionen hos de kramlor som förankrar teglet i stommen.Många fastigheter som är drabbade är höga flerfamiljshus. En hel del är från miljonprogrammet. Ju högre och äldre huset är, desto större är risken att fasaden rasar. 

 Åtskilliga av landets tegelfasader byggda under perioden 1940-1975 är fullproppade med armering som korroderar. Korrosionen kan leda till att fasaderna spricker vilket i sin tur leder till att vatten tränger in i fasaden och orsakar problem. Ett annat problem är att den korroderande armeringen expanderar – korrosionspulvret har fem-sex gånger större volym än själva järnet. För en hög fasad med armering i var femte till sjätte fog kan fasaden bli 50-60 mm längre i förhållande till stommen, vilket sliter av de kramlor som förankrar skalmuren till den bakomliggande bärande konstruktionen. Ett annat problem är kramlor i vanligt stål som korroderar och går av efter 30-40 år. I vissa fall har man fuskat vid byggnationen och bockat ner kramlorna istället för att förankra dem i teglet.

 Fram till 1940-talet byggde man 40 cm tjocka tegelväggar som stod stadigt. Sedan övergick man till att bygga tunna skalmurar utanpå andra material, till exempel lättbetong. Skalmurarna är bara 12 cm tjocka och stabiliserades mot byggnadsstommen med kramlor för att inte rasa om de träffas av stora vindlaster.

Man uppskattar att cirka 80 miljoner kvadratmeter tegelfasader, som är byggda med den här tekniken, är i farozonen. Allt är inte dåligt och kommer inte att drabbas av allvarliga störningar, men tillräckligt mycket är drabbat.Varje år rasar ett par fasader i samband med kraftig blåst.


 

Fusk 

Det fuskas väldigt mycket när det handlar om restaurering av skadade tegelfasader.Man fräser ur fogarna på 1 cm när man bör fräsa 2-3 cm. Man fogar om utan att ta bort armeringen och efter ett par år har fogarna spruckit igen. Ibland halvfuskar man och tar endast bort det yttersta lättillgängliga armeringsjärnet. Efter tre-fyra år uppstår sprickorna igen. Dessa är de vanligaste felen när det gäller fasadrenoveringar. Det handlar om kosmetiska ingrepp. Det finns ganska mycket okunskap inom det här området och därför är det extra viktigt att välja rätt företag. Det är verkligen inte lönt att fuska med renoveringen. Man kanske lägger ner 90 procent av kostnaden men får ändå en ny skada om fem år. Det är bättre att göra rätt från början. 

DCP_2992.JPG

Klostergården, fasadras efter stormen Gudrun.


Återjärd -kramlor-infästningar 

Först måste man försäkra sig om att tegelväggen är förankrad i stommen. Eftersom det är svårt att avgöra om det finns kramlor i en befintlig vägg är ofta enda utvägen att återkramla – en enkel och billig åtgärd i förhållande till den nytta den gör. Man borrar små hål i bruket eller teglet och sätter nya kramlor där.

 Nästa steg är att göra renoveringen på ett tekniskt korrekt sätt, det vill säga avlägsna all armering, vilket innebär båda järnen. Detta är en långsam och arbetskrävande process som måste göras etappvis, men den måste göras. När all armering är borta återfyller men fogarna med murbruk eller med armering och bruk.

En genväg till detta förfarande är att riva och bygga nytt men detta kostar vanligtvis betydligt mer och är inte heller möjligt när det gäller kulturmärkta byggnader.

 Ofta blir de nya fogarna slarvigt gjorda av okunniga företag vilket förfular murverkets utseende. ByggNytt i väst utför fogning omsorgsfull. Blandningen av bruket och hur det appliceras är viktigt liksom verktygen. Det finns många, relativt enkla knep att använda sig av. Rätt pigment i bruket liksom kornstorlek kan vara viktigt.


Dilatationsfog.

För att undvika sprickor i tegelväggar murar man inte ihop murverket utan delar upp det i sektioner. Spalten mellan dem fylls med en gråaktig elastiskt massa, dilatationsfog, som gör att murverket kan röra sig. Negativt med dilatationsfogar är att de måste underhållas. Väder och vind bryter ner fogarna och efter cirka 20 år måste de tas bort och ersättas. Detta kostar pengar och blir ofta fult. Om inte fogarna repareras innebär sprickorna i dem risk för att vatten rinner in i konstruktionen. 


 

Gult tegel

 Det gula fasadteglet har räfflad yta. Detta har åstadkommits i råteglet, dvs efter formning men innan bränning, genom att teglets blivande utvändiga yta dragits maskinellt mot ett raster av ståldubb. Färgvariationerna i tegelytan är relativt stora,från gröna färgtoner till röda. Detta hänger samman med syreförhållandena i ugnen,gult tegel får röda färgnyanser om det bränns med syreöverskott i ugnen och gröna vid syreunderskott.

 

Rött tegel

Det röda fasadteglet har borstad yta, vilket åstadkommits genom att råteglets blivande utvändiga yta tryckts maskinellt mot en borste. Färgvariationerna är relativt stora även i detta tegel, från ljust rött till relativt mörkt rött. Rött tegel påverkas avsyreunderskott i ugnen så att det får en mörkare kulör, men den aktuella variationenkan också bero på variationer i lerans sammansättning

 

 

Problem med frostsprängning av teglet

Det finns omfattande problem med frostskador i tegelfasaderna. P.g.a. bristande frostbeständighet spaltas teglet i tunna skivor som bryts loss från ytan. Efterhand fortplantar sig denna process inåt i de tegelstenar som inte är tillräckligt beständiga. Sönderfrysning kan ske i tegel som inte är tillräckligt hårdbränt. Frostskador sker i lägen där teglet utsätts för så stor vattenbelastning att det blir mättat på vatten, när temperaturen samtidigt sjunker under nollpunkten. Frostskador i teglet kan åtgärdas genom att man tar bort frostskadade stenar och murar in nya. När man tar bort sönderfruset tegel bör man kontrollera omkringliggande stenar med avseende på ”bom”. Med bom menas i detta sammanhang att teglet ser oskadat ut, men det yttersta skiktet har i själva verket släppt från underlaget, varför en frostskada kommer att framträda synligt inom snar framtid. Genom att knacka lätt på tegelytan med ett metallföremål kan man avgöra om det yttersta skiktet egentligen redan spaltats av.

 

 

Hydrofobering av teglet

Det förekommer att man i syfte att minska problem med frostsprängning av tegel väljer att hydrofobera teglet, med olika silikonhartsbaserade material. Behandlingen innebär att tegel och murfogar impregneras med att medel som medför att ytan blir vattenavvisande, ungefär som när man vaxar bilar.Metoden är kontroversiell inom murnings- och tegelbranschen, där de flesta anser att metoden inte är att rekommendera. Exempelvis avsäger sig tegelindustrin garantiansvar för murverk som behandlas med denna typ av metoder.Ett argument mot hydrofobering är att behandlingen medför att det snabbt bildas en vattenfilm på tegelytan vid regn. I allt murverk finns enstaka sprickor. Vatten kan tryckas in i dessa om det blåser mot fasaden, eller sugas in kapillärt.Hydrofoberingen är visserligen genomsläpplig för vattenånga, men uttorkningen går långsammare, varför man menar att frostskadorna t.o.m. kan förvärras.De som förespråkar hydrofobering anges å sin sida att praktiska exempel visat att omfattningen av frostskador i verkligen minskat.Här tas inte något definitivt och generellt ställningstagande för eller emot hydrofobering. Men till de frågetecken som rests enligt ovan kan fogas att så långt gångna frostsprängningar som finns i många lägen på Prästkragen knappast torde lösas genom hydrofobering. Om man väljer att hydrofobera kan möjligen i en del lägen livslängden förlängas för fasader med mer begränsade skador. Samtidigt bör man vara observant på att inverkan av impregneringen efterhand måste förnyas,eftersom solljus och regnväder efterhand bryter ned verksamma beståndsdelar


Rostsprängningar i balkar över fösnter

I den första horisontella fogen över fönster- och dörröppningar i radhusen på Prästkragen ligger armering, som går in någon dm på ömse sida om öppningen. Armeringen är av icke rostfri typ och har idag i många fall rostat betydligt. I samband med att den rostar utvidgas dess volym, vilket spränger sönder fogarna,s.k.rostsprängning”.Normalt ligger det två armeringsjärn i fogarna, ett nära utsidan och ett nära insidan.Båda järnen bör tas bort. Praxis vid denna typ av reparationer är att man tar bort detundersta skiftet tegel över fönster/dörr och sätter in (murar in) en s.k. tegelbalk, d.v.s. ett prefabricerat armerat tegelskift.Med hänsyn till att muröppningarna i detta fall är relativt korta och att tegelmurverket är ca 1,60 m högt över öppningarna kan det gå att ta bort armeringen och endast mura om det understa skiftet tegel. Därigenom skulle man kunna undvika problem med att få fram ersättningstegel för dessa delar. Ytterligare projektering bör utföras om åtgärder enligt denna princip vidtas.

 

Rostsprängningar i balkar över garageportar

Skador från rostande armering förekommer också i balkar över garageportar. Det torde vara ändamålsenligt att byta ut balkar med denna typ av problem mot nya prefabricerade balkar av lättbetong, betong eller leca, med putsad utsida. Man kan också överväga att åtgärda problem p.g.a. rostande armering genom att ta bort skadade delar, frilägga armering och rensa den från rost samt bygga upp igen med lagningsbruk.

 

Val av kompletteringstegel

Det är viktigt att välja ersättningstegel omsorgsfullt. Förutom kulör är viktiga faktorer:

• Grad av variation i kulör mellan olika stenar

• Ytstruktur (borstat, räfflat)

• Formatet

Det går inte att hitta tegel som är identiskt lika med det befintliga teglet.Erfarenhetsmässigt är det dock viktigt att inventera vad det finns för alternativ och välja ut det bästa möjliga. Vid avvikande kulör det normalt bättre att välja ett tegel som är något mörkare än originalet än ett som är ljusare.Maskinslagna tegelsorter har inte samma ytstruktur som strängpressade. Men emellanåt har maskinslaget tegel större variation i färgskala och form som kan uppväga att ytstrukturen är annorlunda, varför de inte helt ska uteslutas.Det är viktigt att nya tegelstenar som muras in har bra frostbeständighet. Därför bör teglet uppfylla frostbeständighetsklass F2 Som nämnts ovan går det normalt inte att få fram nyproducerat tegel som är helt lika befintligt. Erfarenheten säger dock att detta inte är nödvändigt för ett lyckat resultat,det kan få synas att lagningar gjorts – om de gjorts med hantverksmässig omsorg.Och om teglet avviker något blir utförandet av fogarna i murverket desto viktigare.

 

Val av murbruk och fogbruk

Murning bör ske med KC-bruk, bruksklass M1 . För fogning kan samma brukstyp och bruksklass användas. Alternativt kan för fogningen användas hydrauliskt kalkbruk eller KC-bruk M0,5 .För att hitta murbruk som ansluter väl till befintliga fogar kan det vara lämpligt att prova olika sorter genom provfogning. Om man inte hittar brukssorter som ansluter väl kan pigmentering tillgripas.

 

Fogningsutförande

Fogar bör utföras så att de får samma utformning som i befintligt murverk, d.v.s. som slät fog.Om slutbearbetning av fogarna görs snabbt efter att bruket lagts på erhålls en ljusare fog. Vid senare slutbearbetning erhålls mörkare fog.Verktyget som används vid slutbearbetning av fogar har också betydelse för ytstruktur och kulör. Normalt används fogpinne av trä, som ger en råare yta än om man använder verktyg av stål. Den slätare ytan som stålverktyg ger medför också att fogkulören blir ljusare.Vid ommurningar kan det vara fördelaktigt att utföra fogningen som s.k. efterfogning.Detta innebär att man efter murningen kratsar ur fogarna ca 20 mm och utförfogningen som ett särskilt arbetsmoment i ett senare skede. Om man samtidigt fogar om anslutande, oskadat murverk kan man på så sätt få mer enhetliga fogar.På motsvarande sätt som vid val av kompletteringstegel är det bättre att ha fogar som avviker genom att vara mörkare än genom att vara ljusare än omgivande fogar.

 

Omfogning

Det är fördelaktigt att foga om befintligt murverk som ansluter till lagningar, för att erhålla mer enhetligt utseende.Det kan också vara fördelaktigt att foga om murverkspartier om det finns problem med s.k. regngenomslag. Regngenomslag innebär att vatten vid långvarig nederbörd och samtidig blåst trycks igenom tegelmurverket, varigenom fukt kan komma att sugas upp av bakmuren, med fuktfläckar inomhus som följd. Genom att först kratsa ur befintliga fogar ca 20-25 mm och foga om dessa kan ökad täthet erhållas. En förutsättning är att omfogningen utförs med fackmässigt hantverk.För att få fram ballast (gruskorn) synlig i ytan efter omfogning kan behandling med utspädd saltsyra alternativt Murtvätt övervägas. Det finns på marknaden idag också fogbruk med särskilt framtagen ballast som avses vara jämförbar med Simrishamnsgrus

Intresserad av våra tjänster?